¿Quieres bogotar en Bogotá?

Med vakande berg runtomkring ligger Bogotá som manga andra av de stader vi har passerat skyddat innanfor andernas ringmur. I Bogotá ar det aldrig sommar och aldrig vinter, har ar det alltid runt 20C och varje dag bjuds invanarna pa alla de nyanser som finns pa det metrologiska lackmuspappret. Gar man ut pa morgonen i skydd av ett paraply och regnklader sa angrar man det snart da formiddagssolen gor det blotar innanfor kladerna an utanpa. Nar man val har borjat vanja sig med de varmande solstralarna sa borjar det formodligen att hagla och man tvingas in for eftermiddagskaffe pa nagot slumpmassigt kafé nagonstans i La Candelaria. Till skillnad fran i Ecuador sa smakar kaffet verkligen kaffe har och onskar man sig nagot annat finns det ofta en uppsjo av andra alternativ som alla ar medlemmar av den endemiska familj av fortaringsamnen som har sitt ursprung i Cundinamarca och Bogotá.

En av de lokala delikatesserna, ol fran Bogotá Beer Company.

Da kvallen infaller sa satter alla som har det i hofterna pa sig salsaskorna och svanger loss till de tropiska tonerna som sipprar ut ur de manga potentiella dansgolv som staden har att erbjuda.

En salsa-lathund for de som vill prova, experter sager att vicka pa hofterna ar nyckeln till framgang nagot som colombianer har i generna och svenskar ej.

I en veckas tid har vi nu bott uppe i en av skyskraporna i det gamla finansdistriktet mellan Bosque Isquierda och La Macarena. Omradet bestar numer av massvis av bohemiska restauranger som ligger inklamda och uppradade langs de for omradet karaktaristiska smala branta backarna "empinadas" (inte empanadas som jag vid ett hungrigt oganblick horde nagon saga).

Vi bor hemma hos familjen Bassil som ar av colombianskt/libanesiskt ursprung och bestar av mor Martha och dotter Layla. Det ar dotter Liza som vi larde kanna i Barcelona som har givit oss mojligheten att bo har. Lagenheten har en fantastisk utsikt over hela Bogotá och skulle inte utsikten racka sa ar resultatet av fusionen som sker i familjens kok bland det basta jag stott pa i matvag. Varje morgon med hela Bogotá som kuliss far vi prova nya fantastiska fruktjuicer och andra delikatesser fran det alltid valfyllda koket.

The view from our room is fantastic, the best in Bogotá. Notice that the skyskraper also change colors :-)

Den gastfrihet som vi har fatt uppleva hemma hos Layla och Martha ar bland det finaste vi har varit med om. De bada har varit stralande guider, Martha har fyllt vara magar med fantstisk libanesisk och colombiansk mat och Layla som knappt har lamnat var sida har bland annat tagit oss med till Botero museumet och visat skulpturer pa manniskor som skulle kunna bli vi om vi stannade har nagra veckor till.

Julia and Layla found a big hand in the Botero museum.

Vi har aven varit pa utflykt till Laylas pojkvan Camillos landsstalle i Tocaima som ligger i 35C tropiskt klimat ca 3h bort ifran Bogotá, vi har dansat salsa med salsakungen Felippe en hel natt i Zona Rosa, vi har varit och besokt en av Colombias storsta mat och frukt marknader och vi har sedan vi anlant till Bogotá sakerligen provat over 10 nya frukter och en mangd nya matratter.

Ett axplock av de nya frukter vi provat i Colombia:

Lulo is a sweet-bitter fruit and has become Julias favourite.

Mangostino is strange and doesn't really remind of anything.

Fejoa has a very healthy and grasslike taste. It looks like a mini-avocado and is probably my favourite.

Guanabana is great to make juice on and the fruit is very big and look like a dinosaur egg.

Colombia har genomgatt en del forandringar de senaste aren och vidtagit manga atgarder for att begransa guerillans aktivitet. President Alvaro (aven kallad "Avaro"-den girige) Uribe gjorde sig for forsta gangen kand da han tog stallning mot Pablo Escobars bombningar av centrala Bogotá i borjan av 90-talet. Sedan dess har han hallt en mycket hard linje mot guerillan och da folket har borjat trottna pa att guerillan inte har formagan att infria sina loften sa har Uribe fatt ett brett stod. Det som har hant sedan han kom till makten ar att paramilitartrupper har blomstrat ute i landet, privata dodspatruller som ibland inte skyr nagra medel i jakten pa guerillans medlemmar. Detta leder ofta till fullskaligt krig ute pa landsbygden och mellan dem och guerillan och som alltid kommer manga oskyldiga civila i skottlinjen. Vi har framforallt kommit i kontakt med konflikten ute pa vagarna nar vi har akt buss. Helt plotsligt kan 5-6 militarer rusa pa bussen for att i morker transporteras med oss genom oroliga omraden, detta ar till for var sakerhet men oftast kanns det snarare som att de vill anvanda oss som lockbeten. Vi har dock fatt forklarat for oss att vi skandinaver ar sakra da guerillan gillar oss eftersom ett danskt t-shirt foretag ger dem sponsring.

For mig kanns det hela ganska overkligt och for det mesta ser man inte som helst nagra tecken pa oroligheter i detta bordiga och otroligt vackra land. Langs med vagarna star ymniga fruktstand uppradade och om man vill kan man stanna for ett mal med valfylld Lechona vid en vagkrog med utsikt over en vacker gron dalgang. Allt valdigt fridfullt och sakert.

Lechona!

Some "on the road" pics.

Tillsist min Empanadas top5 lista:

1. Empanadas con Aji y Limon (Tocaima, Colombia)

2. Empanadas Arabe (Salta , Argentina)

3. Empanaditas con salsa picante (Popayan, Colombia)

4. Empanadas con jamon y queso (Buenos Aires, Argentina)

5.Empanadas de Verde (Montañita, Ecuador)

Bilderna har vi tagit med Laylas och Camillos Kamera. Vi har annu inte hittat nagon tillrackligt billig kamera for eget bruk :-(

English: Life in Bogotâ is really good and we have tried everything from Tamal to Canelazo. If you are to dance Salsa, don`t forget to move your hips.

/T